RÖDRÄV
Kännetecken
Rödräven känns främst igen på sin röda päls. Pälsen är röd över ryggen och på sidorna men vit på buken. Färgerna kan skifta lite mellan gulrött till rödbrunt respektive mellan vitt och silvergrått. Rävens fötter och nos är svarta. Inför vintersäsongen blir rödrävens päls något längre för att rödräven lättare ska kunna hålla värmen. Därefter tappar rödräven pälsen under våren och får då tillbaka sin sommarpäls. Rödräven har hest och kort tjut men kan även skälla om den behöver.
Förekomst
Av vilda hunddjur är det rödräven som har flest förekommande individer i Europa. Utöver Europa finns även rödräven naturligt i norra delarna av Asien och Afrika (norr om Sahara). Under 1800-talet inplanterades rödräven även i Nordamerika och Australien. Efter inplaneringen i Australien har rödräven visat sig ge stora miljöproblem på det befintliga naturlivet. Rödräven har inga höga krav på miljö utan anpassar sig till skogar, ängar, åkrar och även städer. I städer har rödrävar varit synliga från 1940-talet.
Föda
Rödräven är en allätare där dess huvudföda är gnagare, växter och as. De är främst aktiva under gryning och natten då de även jagar andra mindre smådjur som möss, harar, höns, fiskar, fåglar och fågelägg. Det händer även om det är sällsynt att rödrävar kan ta rådjurskid eller vildsvinsungar.
Revir
Rödräven håller sig till ett revir på mellan 5 och 20 km2. Reviret markeras ut med avföring och urin. Revirets centrum markeras av lyan som vanligtvis är ett gammalt bo från någon grävling eller kanin. Rödräven kan även bygga egna lyor men föredrar att ta över någon annans.
Fortplantning och parning
Rödräven lever oftast ensam och träffar i regel bara andra rödrävar i samband med parningen. Parningen äger rum mellan januari och februari i Centraleuropa men flyttas några veckor fram eller tillbaka beroende ju längre norr- eller söderut rödräven befinner sig. Hanen stannar efter parningen hos honan och hjälper under en tid att försörja dem med föda. Skulle honan dö under tiden de föder upp ungarna stannar vanligtvis hanen och tar över ansvaret för ungarna. Honan är dräktig i cirka tre månader och föder därefter tre till fem ungar. Det händer att en hona kan få kullar upp till tretton ungar men det är mycket sällsynt. Ungarna väger mellan 80 till 160 gram vid födseln. Deras päls är ylligt gråbrun. Efter två veckor öppnar de ögonen för första gången. Ungarna får di från mamman i ungefär fyra till sex veckor och klarar sig därefter att ge sig ut på kortare upptäcktsfärder utanför lyan. Efter fyra månader är ungarna helt självständiga och efter tio månader är de könsmogna. När de uppnått könsmogen ålder lämnar honan dem för att låta dem klara sig på egen hand.
Hot
Rödrävens naturliga fiender är bland annat varg, lodjur och kungsörn. Rävungar kan även bli tagna av berguven. Annars är det främst parasiter och andra smittande sjukdomar som ställer till med problem för rödräven. Utöver det har rödrävens päls länge varit eftertraktad och rödräven har därför jagats för dels sin päls men även som sport i parforcejakt. Sporten utfördes genom att drivande hundar används och en jägarskara förföljer rödräven till häst till dess rödräven inte längre orkar springa och då blir tagen av hundarna. Sporten förbjöds i Storbritannien år 2005.
